Hösten smyger runt knuten..

Nyss hemkommen från stallet. Tog ut Liona i paddocken, och tänkte mest låta henne springa av sig överskottsebergin innan det var dags att sova. Galloperade på stora volter, spurtade på långsidorna och lät henne bara springa fritt. Liona frustade och tuggade och sträkte på halsen och njöt i fulla drag. Jag satt med ett leende som gick från öra till öra. Satt med reptyglarna i en hand, så långa som de kunde bli, och det räckte att jag bara rullade ner i sadeln och tog lite stöd i stigbyglarna, så sänkte hon huvudet, sjönk in med bakbenen under sig och stoppade. Jag är salig. Red inte alls länge, kanske 20 minuter, innan jag tog en skrittur med Isabella längst vägen som avslutning.

När jag åkte hem, klockan halv tio, var det kolsvart ute. Och luften är så annorluna. Den är kylig, men så himla frisk! Hösten är här. Japp det är sant. Och jag gillar det... Faktiskt! Än så länge räcker det med en tjock tröja på kvällarna, så jag längtar inte efter kyla. Men nu kan man verkligen andas igen!

Jag sitter här och försöker sätta ord på den känslan som Liona ger mig varje gång vi upplever en sådan här ridtur ihop. När allt bara stämmer. När allting bara är lycka. Men jag hittar inga ord. Det känns som att gå runt i en dröm. Det pirrar i magen när jag ser henne, hon är det vackraste som finns i mina ögon. Jag älskar att snusa i hennes päls, eller dra fingrarna genom manen. Det är en skön känsla, att vara kär.

Fyra nya skor och överskottsenergi

Vi lastade Liona på transporten och åkte till Bounce Creek för att få Liona skodd. Charlie var 1.5 timmme försenad, så vi hann med en fika innan han dök upp och kunde sätta igång med Lionas tassar. Äntligen kan vi börja rida ordentligt igen! Jag sparade en av hennes framskor...

På eftermiddagen tog jag cykeln ut till stallet (herregud vad ambitiös jag har blivit!) och gjordee i ordning Liona för en sväng på grusvägen. Det är trist att den BÄSTA galoppsträckan ligger precis utanför stallet... I alla fall. Liona höll på att sprängas av energi, så jag försökte galoppera av henne det värsta, men det gick väl sådär. Efter ett tag svängde vi in på en liten mossig stig i skogen. Och jag måste säga, att jag älskar att träna. Jag älskar att tävla och jag älskar att åka på kurser mm. Men det bästa som finns, det är att rida över en mossklädd stig som dämpar hovslagen till en dof puff, kryssa mellan träd och se solen sippra in mellan stammarna och skapa en känsla av mystik i hela skogen. Och nu upptäckte jag även hur bra det är att ha en lydig häst inne i skogen!

Jag satt och kollade åt sidan, och märkte inte att Liona började gå under en halvdöd gren med massa äcklig spindelväv på! Jag upptäkte det som tur var i tid för att hinna säga "whoow!" Och backa undan henne, vända över bakdelen och ta en liten omväg. Hon flyttade sig för minsta lilla tryck från mina ben och kryssade mellan träd, stubbar och stenar. Dessutom var det två små granar vars grenar täckte hela stigen. Liona stannade och verkade säga "Här var det stopp matte!" Men jag drev henne frammåt, som för att säga; Det är okej! Plöj igenom bara. Och det gjorde hon. Rakt igenom bara! Strunt samma om grenarna kommer över bringan eller huvudet, det är bara att blunda och köra. Underbara häst!

När vi kom hem igen var hon fortfarande full av energi, så vi tränade lite i paddocken. Stanna-rygga-vänd, galoppvolter, tempoväxlingar i galopp, spin, halt och slutligen red jag ett reiningmönster. Som avslutning, efter att ha travat henne tills hon varvat ner lite, plockade jag av tränset och tränade ytterligare några få spinn, stanna-rygga, halter och travvolter. Annie (en tjej i stallet) var som vanligt helt förstummad! "hur GÖR du!? Hur kan du rygga utan träns?",. Hon är för söt! Well, lär hästen att lyssna på skänklarna så är det piece of cake! ^^ Eller... så enkelt är det kanske inte men.. jaja.

Det var allt för idag! Imorgon ska Lena rida, och på onsdag är det tornerspel.
Rid lugnt!
Malin

På fyra hjul i skogen

Idag åkte jag och Lena ut till magra för att få en genomgång vad det gäller selar och vagnar. Vi vill inte ge oss ut i kördjungeln innan vi har lite mer koll än i dagsläget! Vi fick åka med gårdsägaren Karin ut i skogen med hennes marathonvagn dragen av en sjukt snygg fjordhingst! Jag och Lena stod bak på vagnen, och ut på vägen bar det. Full galopp uppför en backe, och sedan RAKT ut i skogen! Jag blev väldigt paff över vilken terräng som hingsten tog sig igenom med 100 kilo vagn och några kilo människa bak. Det var bara att böja på knäna och hänga med när han tog i och drog oss över stubbar och sten, under grenar och genom passager som verkade oframkomliga, men nejnej.

Lena och jag kom till insikt. Vi har bestämt oss för att lägga "köpa en till häst" tankarna på is ett tag. Istället skall vi använda de pengar vi har till att utnytja våran nuvarande underbara häst till max! Hon har massor kvar att ge, och en till häst passar helt enkelt inte just nu. Då måste vi flytta, och det vill vi inte. Så Lena får ta och skaffa sig en gård först, sedan ska vi allt leta häst igen! Och Liona får bli med föl... Jag stod och kliade fölis i stallet idag, och oj vad jag längtar tills Liona ska få en egen liten krabat. Men det är ingen brådska med det heller! Än är hon ju ung.

Så, vagn och sele skall införskaffas så fort som möjligt. Och sedan är det bara att köra hårt!

Imorgon skall Liona äntligen få skor. De tre som hon har kvar sitter oroväckande löst, så det blev ingen ridning idag. Imorgon åker vi till Bounce Creek för att få henne fixad och ridklar!

Grand Champion Mare - Sidepass

(Malin som skriver)
Vid tolvtiden tog jag cykeln (!!) ut till stallet. Mockade Lionas box och hagen, rengjorde vattenhinken, fixade kraftfoder, och hämtade sedan in Liona herself!

Efter fyra dagars vila, pga tappskon var hon väldigt ivrig att få springa av sig lite! (För övrigt kan jag berätta att hovslagaren Charlie, hade råkat tanka sin bil med bensin istället för diesel, och nu mådde hans motor inte så bra så han kunde inte komma på morgonen... det får bli nästa vekca. Klant! xD) Jag konstaterade att hon inte ömmade det minsta när jag ledde henne uppför grusvägen. Så jag borstade och kammade, flätare och kratsade, sadlade och tränsade och ut på ridbanan bar det! Liona var jätteglad över att få komma ut och jobba. Vi började med att arbeta i skritt. Vändningar åt båda håll, kontraställda volter, sidvärtes förflyttningar och massa annat. Sedan blev det trav på volter, och slutligen galopp. Lät henne sträcka ut lite på långsidorna, och som hon njöt. Hon frustade och tuggade och var hur nöjd som hällst.

Sedan tränade vi trail. Sidepass-backa-sidepass åt andra hållet. Liona är GRYM på sidepass! *peppar peppar, hoppas det håller på tävlingarna* Sedan ryggade vi genom ett "L", tränade fram och bakdelsvändningar, galopp på liten volt, jog på lösa tyglar och slutligen öppna, sluta och skänkelvikning på lösa tyglar.

Underbara häst! Från marken kontrollerade jag bara så att lite NH-grejer fortfarande funkade. Flyttade rumpan, bogarna, rygga, följa efter och stanna. Liona verkade minnas bra så vi avslutade ridpasset där. Nöjd och glad fick hon äta morötter inne i boxen innan det bar ut i hagen igen.

Jag satte sedan igång med att putsa. Tyglar, träns och sadeln fick sig en avkörare med efterföljande infettning. Det gick åt en hel del olja kan jag säga... Ojoj, sadeln bara sög åt sig som en svamp! Nöjd med mig själv cyklade jag hem, i fullaste motving och med värkande ben.

Eftersom kraftfodret nästan var slut åkte jag och pappa (med mig bakom ratten) till Sussies och köpte Fibergi och Müsli och en flska glansspray. Dom hade inte den jag ville ha, så nu hoppas jag att denna sprayen funkar bra! Annars ska jag ändå köpa en ny på Harvest, en Cowboy Magic!

En helt underbar hästdag är till ända.

Hemma igen

Well, nu är vi hemma igen, från en helt underbar resa på Visingsö. Vi kom fram på Onsdag eftermiddag, så vi hann med en ridtur innan mörkret föll! Jag red först, och Clara, Joanna och Lena cyklade. Vi red ner mot väst, och sedan in på en helt galet mysig stig. Jag tog en galopp längst stigen, och man kände sig som Robin Hood när man kryssade mellan grenarna. När jag hade galopperat hela stigen (och höll på att dö av lycka) tog Lena över, och vi fortsatte att upptäcka vägar och stigag. Tror vi var ute i en och en halv timma första kvällen.

På torsdagen gav vi oss ut på en tur igen, alla fem. Jag och Joanna tävlade på en raksträcka, och hon var påväg att vinna med sin cykel, eftersom jag inte villa släppa Liona när hennes tävlingsinstinkt tog över. Men så började Joanna sakta ner, eftersom jag gjorde det, och då kunde jag spurta om henne och vinna! Haha! Joanna och Clara fick "åka häst", och tyckte det var hur kul som hällst, eftersom dom inte har ridit på ungefär ett år. Jag red ut själv en sväng på kvällen.

Fredag morgon gick i alla fall Lena upp alldeles för tidigt och gav sig ut på en lång ridtur ensam, medans vi andra sov i våra varma sängar. Senare på kvällen begav jag och Lena oss ut (Lena sprang). Först ner mot hamnen, och sedan galopperade jag en ordentlig raksträcka fram och tillbaka innan vi fick skritta på asfalt hem. Det blir ganska mycket asfalt på Visingsö, men det finns också så SJUKT fina vägar.

Lördag morgon samma sak. Lena gick upp med tuppen och red. Sedan var det ÄNTLIGEN dags för medeltidsmarknad och tornerspel! Det som vi faktiskt var på Visingsö för! Klockan 12 var det uppvärminslekar, och inget seriöst tornerspel. Hasses häst hade blivit halt, och då hade Herman lånat ut sin häst till Hasse, och red själv en häst som inte gick frammåt utan mest backade. Lena sade nåt med "Herman borde rida Liona på tornerspelet!"

Sagt och gjort (!!), Lena hämtade ner Liona och Herman fick provrida henne lite. Och sedan blev det tornerspel för Liona! Hon skötte sig helt galet bra, och det var hennes aldra första tornerspel nånsin! Vi är så stolta över henne. Herman var helt salig efter spelet, och tyckte att så där bra ska inte en häst gå första gången!



Söndag morgon fick Liona vila. Vi "roade" oss med att städa och packa, vemodigt inför sista dagen på Visingsö för i år. Herman red samma häst som dagen innan på lekarna, men idag gick det bättre så jag sa "Det där gick ju riktigt bra, ska du verkligen ha Liona på spelet?" - "Ja för fan!" Svarade han då. Så jag och Clara hämtade ner Liona, och Herman red spelet på henne i ösande regn. Det gick ÄNNU bättre! Tyvärr finns inga bilder, pga hällregn. Just det ja,. Liona drog av sig en framsko i leran.. *suck* Hovslagaren kommer i slutet av veckan.

Så, fem dagar av fantastiska ridturer och en helt galet bra häst som går att göra allt med! Tornerspel verkar ju inte vara några problem i alla fall. Jag hade oroat mig massor för färjan, men Liona brydde sig inte nåt, trots 6 s/m och sjuka vågor! Hon bara stod och tittade... Det känns trist att det redan är över. Längtar som en tok till nästa år, då vi ska rida ännu mera!

Idag bär det av!

360 dagar av längtan är över. Idag åker vi till Visingsö!! Roade mig i går kväll med att packa transporten, vilket var mindre enkelt. Släpet stod parkerat längst ner på gården, och det spöregnade. På grund av släpets parkering kunde jag inte häller fälla lemmen, så jag fick gå fram och tillbaka med en skottkärra, fullastad med saker och en filt över för att skydda från regnet, och packa genom framdörren!! Krångligt som attans, men är det nåt jag är bra på så är det nog packa ^^ Packlistan är enorm när man ska åka bort med hästen i fem dagar. 2 balar hö, 10 liter fibergi, 5 liter müsli, sadel, sadelbock, tränsväska (med typ 10 träns i) 2 paddar, filt, 2 regntäcken och ett innetäcke, kyllera, borstar, benskydd, lindor, paddar, boots, regnstövlar, regnrockar och extra grimma. Jag har säkert glömt att skriva ner en miljon saker...

Jag hade tänkt att rida ut en sväng på Liona, men på grund av tidsbrist och regn blev det inte så. Hon kommer ju få gå några timmar om dagen ni på Visingsö, så hon dör nog inte av lite vila. Nu ska jag försöka sy en svanspåse till Liona! Vi hörs på måndag! Ciao

God bless Roger och Brian

Dags att bokföra senaste ridturen!I helgen köpte jag ett par ropingtyglar, och dessa provade jag igår (måndag). De kommer bli kanon till tornerspelet, men var alladeles för korta för att rida med. (Fast jag köpte ju dem till just tornerspel, så det gör inget). Det regnade, som vanligt, så min fantastiska regnkappa följde med ut. För en gång skull var padocken tom på hinder, vilket är ytterst ovanligt när man står i ett stall med hopphästar! Så vi utnytjade den rena ytan till att träna på lite allt möjligt. Galoppvolter, stop, rygga och vändningar a la Brian Kronborg (En utav mina nya förebilder, han är SÅ BRA!) Med Brians och Rogers tips ringandes i öronen lyckades jag faktiskt sitta som gjuten i sadeln i full fart och stoppa helt okej med tanke på det blöta underalaget.

Efter ett ordentligt och skitroligt träningspass kände jag att seriösa stunden var över, så jag och Liona tog en härlig galopp längst grusvägen. Det är livet! Jag blir så lycklig så att jag ryser! På halva vägen mötte vi dock en hästätande cykel, men Liona fick skritta förbi, och sedan var det galopp igen!

Jag upptäkte en sak igår; Liona ÄR stolt över sin man. Det måste hon vara! För när jag stod och kammade ur hennes man, slinga för slinga, så stod hon med öronen frammåt och såg SÅ stolt ut. När jag sedan började fläta var hon grinig och ville inte stå still. Haha! Hästen vill minsann ha manen utsläppt!

Malin

Brian Kronborg, barbackaridning och osäkra Lena

Här kommer mitt lite sena inlägg om Brians kosseclinic. Det första han sa till oss när vi tog av Liona från transporten var; Oh no! Two girls and a blond horse, this is gonna be a disaster! När han sedan fick reda på att det var en palominopaint blev han ännu mer förförad, det visade sig finnas två bitciga ston på kursen redan innan, en palominoquarter och en paint! På denna nivån låg snacket hela kursen igenom iaf, han är bitsk och skämtsam och en kanonbra kille den där Brian. Som också visade sig vara en riktig männsikokännare, utåt sett verkar det ju som att jag är den självsäkra av systrarna Johansson men Brian såg på vår ridning hur det egentligen låg till. Han sa till mig att det märks att du är mamma och att du är van vid att hela tiden ge av dig själv men nu är det dags att du börjar att ta också. Jag fick en del bra tips på barnuppfostran för övrigt! Detta är verkligen sån jag är, jag vill hela tiden vara tillgänglig för alla jag tycker om men har svårt att kräva något tillbaka, jag har till och med svårt att ta betalt av mina kunder efter en behandling! Detta måste jag göra något åt om jag skall kunna bli framgångsrik menade Brian, såväl inom ridningen som i verkliga livet. Tack för påminnelsen! Cuttingmaskinen var rolig men när jag skulle jobba med dom riktiga korna flippade jag ur totalt. Jag var tvungen att ta det så lugnt att jag bara stog inne i hjorden och andades, sedan drev jag på kossorna lite och följde sista kossan runt(svårt o förklara) Till slut fick jag lugnt och försiktigt ut en slö kviga och fick träna lite positioner och drivpunkter. Mycket bra och nu är jag inte rädd för dom mer. Jag lärde mig ytterligare en viktig läxa att ta med mig från ridningen till livet; Skynda långsamt!!! (kan man få jämföra killar med kor?;) haha!

I torsdags red jag Liona barbacka, övergångar från trav till galopp och tillbaka samt några byten, var helt imponerad av att jag lyckades då jag inte ens kunnat galoppera barbacka tidigare.. Lycklig!!

klick, klick

Idag har jag (malin) och Liona lekt och tränat i paddocken. Först rotade jag fram ett kedjegrimskaft i stallet, och tränade lite Halter. Jag planerar att ställa henne i höst, och därför är det nog på tiden att börja träna i alla fall liiite. I alla fall. Liona var lite gruffig, och ville inte springa med mig i början, men hon lyssnade bra när vi stog still och ställde sig square några gånger, riktigt fint. Vi tröttnade dock snabbt på halter, och började istället leka lite med en klicker (en liten mackapär som man kan klicka med. Används för att träna djur). Först tränade jag bara på att hon antingen skulle komma till mig eller stå kvar, beroende på mitt komando. Hon hade lite svårt att inte följa mig, jag hade ju godis! Men hon skötte sig bra!

Sedan började jag leka lite med att få henne att buga. Jag lyfte vänster framben, och höll min högra arm mellan hennes ben och lockade henne med en näve gottgott. Godisgris som hon är böjde hon sig ner fint och lade vikten bakåt. Hon gck nästan ner på knä några gånger!

Efter detta fäste jag mina reptyglar i grimman och hoppade upp. Jag försäkrade mig om att hon lyssnade, och knäppte sedan av grimman, så att jag red henne "naken". Vi skrittade först lite volter och gjorde halt. Sedan avancerade vi till trav, och sedan ett varv i spinn åt varje håll några gånger. Vi stoppade lite lätt från trav, och ryggade. Duktig häst!!

Malin

Dag 2

(Tisdag)

Lenas mobil väckte mig denna morgon, och jag var som en zombie hela förmiddagen. Inte ens när jag hade börjat rida vaknade jag. Liona var brunstig och bitchig och ville inte alls göra som piloten sa till henne. Jag fick skola henne ordentligt en stund innan Brian lät mig rida och jaga flagga igen. Först ville hon inte vända helt om, utan genade och sprang mot flaggan istället för att hålla linjen. Men jag fick säga till henne på skarpen några gånger, och sedan funkade hon bra. Lena red andra halvan av lektionen. (Som hon fortfarande får blogga själv om.... *hint hint*

Lena red även andra passet, på de "riktiga" kossorna, och vid sextiden lämnade vi Cross Creek för denna gången. Det har varit en rolig och lärorik clinic, och Brian var toppen! Jag hoppas verkligen att han kommer tillbaka till Sverige för att träna oss!

Malin

Kosseclinic!

(Måndag)

I början av veckan har jag (Malin) och Lena varit och ridit clinic för Brian Kronborg ifrån Danmark. Det var en clinic i ko-tema, och ovan syns den fantasktisk roliga cuttingmaskinen. Helt enkelt ett fläckigt skynke på en tråd och en liten motor. Superkul!

Lena red första passet (hon får blogga om detta själv, eftersom det är ganska svårt för mig att skriva om hur det gick när hon red...) Andra passet red jag, och fick rida på flaggan. Liona tyckte det var jättekul och vände på en femöring! Lite svårt är det, speciellt att hålla sin linje rak, och inte gena i svängarna. Efter middag och massor av tjöt red jag senare på kvällen igen, och denna gången hade vi riktiga kossor på banan. Liona blev lite förbannad när de inte flyttade på sig, så jag hade lite problem med att hon "attackerade" dem. Men annars gick det bra! Hon gjorde några riktigt fina vändningar och vi lyckades stoppa kossan flera gånger på rad innan jag klantade mig så att vi tappade den.

Jag måste bara skriva det sjukaste! Jag gick och vilade på eftermiddagen, och på grund av att jag inte hade sovit alls mycket natten innan, var frusen och stel, så hade jag ett ganska kraftigt tinnitustjut i örat. Lena kom in i lägenheten, och jag sade det till henne. "Det kan jag fixa!" säger hon, och börjar massera och trycka i nacken. Ont som *** gjorde det, men det försvann! Helt!! Bara... *poff* och så var det tyst. Ibland vet jag inte om jag skall vara rädd för henne, eller bara beundra.

Jag och Liona på cuttingmaskinen

Älskade Liona!

Nu har jag ridit Liona varje dag denna vecka förutom igår då Malin skrittade barbacka till bäcken och plaskade lite medan jag gick med. För övrigt mockade vi 9 skottkärror i hagen igår och jag lastade 100 balar hö så jag är lite mör i kroppen idag! Det har blivit tre pass i ridhuset i veckan och en galopptur med Isabella, Kebab, Viktoria och Deja i tisdags, roligt tyckte Liona och jag höll på att inte kunna få stopp på henne. Vi har verkligen fått ordning på allt just nu, stop, spin, rollbacks, byten och volter så nu skall hon få lite ledigt i helgen och bara rida ut sedan åker vi på kosseclinic för Brian Kronborg i Götene på måndag och tisdag. Vi slåss om vem som skall få rida nu, jag och syrran, hon är så fin våran älskade Liona!

Lena