Muu!

Nyss hemkommen från en hejdundrande kosseclinic hos Leanderssons! Vi var 6 ekipage på förmiddagen, 4 efter lunch. Det är väldigt inspirerande att rida tillsammans med så duktiga ryttare, att kunna se och lära sig. Nån kanske minns det jag skrev om cuttingmaskinen efter förra clinicen? Att jag sa att jag inte vågare, men Robert slog dövörat till och startade maskinen ändå. Vad ska man göra? Well, samma idag. Jag hade bett Robert för länge sedan att rida Liona på kor första gången (hon har gjort det förut, men inte jag) eftersom jag var nervös. Han lovade att göra det. Kollade med honom igen i onsdags. Japp, han skulle rida.

Men turligt nog är Robert bättre än så. När det var min tur, sa jag att han ju lovat att rida! Han skämtade nåt om att han inte vågade, undvek det lite hit och dit, tills jag tänkte att nä nu JÄVLAR!
... Det var ju farligt. Red själv hela dagen. Inga problem. (Tack, Robert, för att du inte lyssnar på mig ;)) Liona har fått lovord för cowsense (eller "Hon är ko-ig som fan", som vi säger i branchen), och det känns jättebra! Tyvärr fick jag en helt galen kalv sista körningen, så jag måste erkänna att jag tappade självförtroendet lite :( Men det ska jag skaka av mig, och fokusera på det som gick bra istället!
Känns kul att sitta på en häst som kan, och gillar, att jobba med kor. Man får ett helt annat syfte med ridningen! Och hon stoppar bättre när det handlar om att vända en ko, istället för att bara göra det.

Så från att ha gått och varit nervös, till att länga tills nästa gång. Första gången avklarar, du kan det bara bli bättre! Kanske är det working cowhorse jag kommer hålla på med i framtiden? ;) Man kan ju hoppas!

Imorgon ska vi rida ut och slappna av. Kanske rida till höjden och hoppa lite! Om en vecka kommer Neha! :D Roligt roligt!



"Fortsätt med det här, för fan!"